Jag är ganska säker på att alla nån gång velat ändra någonting med sitt utseende och sin kropp. Man kanske önskar att man hade plattare mage, större bröst, längre hår eller egentligen vad som helst.

I flera år var det min vardag att tänka så, jag kunde faktiskt inte nämna en end sak med mej själv som jag faktiskt tyckte om, och om jag ska vara helt ärlig så har jag svårt med det än idag.

Att stå en bra stund på kvällen för att hitta något att ha på sej dagen efter i skolan som gjorde så man såg "okej" ut, att inte kunna köpa och använda vissa klädesplagg för man inte kunde visa sin kropp så för människor, att komma hem från skolan och bara lägga sej på golvet och gråta för att man kände att man inte var bra nog, att man aldrig skulle duga för omgivningen. Det var så jag hade det i början av mina år som tonåring.

När folk hör det här så tror dem det oftast inte på mej, för jag verkar ju alltid så glad och trevlig mot alla, men det är lätt att sätta upp en fasad, att spela som om allting är bra.

Anledningen till att jag skriver om det här är för att idag var jag och några till på skolan på ett zumba pass som en tjej i ettan höll i och i slutet av passet var jag helt slut och jättevarm, så jag tog av mej tröjan och fortsatte passet i bara sport-bh, det hade jag aldrig, verkligen aldrig gjort för ett år sen.

Men vad är det då som fått mej att ta de här framstegen?, jo jag tror det är olika faktorer. En är helt klart att jag känner mej så trygg och bekväm med i stort sett alla på min skola, jag vet att ingen skulle slänga ur sej en taskig kommentar om hur jag såg ut. En annan är självklart min familj, de har alltid uppmuntrat mej och sagt att jag är bra precis som jag är och det har väl efter en lång tid satt sej i min hjärna. Den sista anledningen tror jag är en väldigt nära vän till mej som fått mej att inse att jag faktiskt är värd att älskas, fast jag inte är perfekt. Under nästan två års tid hade jag ett förhållande med den här personen och om han inte funnits i mitt liv under den tiden vet jag inte om jag kunnat göra saker som det jag gjorde idag. 

Så alla ni som känner att ni inte kan gå i shorts när de börjar bli varmt för era lår inte ser ut som ni vill, eller inte kan ha linne på er för ni har acne på  rygg och axlar eller inte kan visa er utomhus utan smink, till er vill jag bara säga att även om ni inte är perfekta så betyder inte det att ni blir mindre värda för det. Och vem är perfekt egentligen?, och hur kul är det isåfall att vara det?

Nästa gång ni ser er i spegeln vill jag att ni tänker "jag är bra som jag är och jag tänker inte låta någon påstå något annat".

Nu kommer det säkert vara någon som stör sej på det jag skrivit, de tror säkert att jag bara gör det för att få uppmärksamhet. Men så är det inte, depprision och självförakt är något man borde uppmärksamma mer och fler borde prata om det. Så ni får ha era åsikter men jag gör det här enbart för att jag vet att det inte är alla som kommit dit jag har.

Idag känner jag mej som ett levande lik.. Minns inte när jag var så trött som jag varit de två senaste dagarna..

Men livet och skolarbetet rullar på ändå, och helgen var fenomenal! I helgen var det ju öppethus på skolan och Emil & Matilda var och hälsade på Alex, Carolina hade en kompis hemifrån på besök och pappa, Alex och Ebba var och hälsade på mej. De lyssnade när vi spelade, vi va på en sväng på Börjes(ett måste), vi hängde på skolan, vi åt pizza och innan de åkte hem var vi även en sväng i Växjö och shoppade. Det var super mysigt att ha de på besök och jag saknar verkligen att vara hemma hos de jätte mycket!!

Igår va det dags för fotboll igen och det resulterade i att jag och Luciana va kvar till 23.00 och spelade, och även om jag som sagt är dötrött idag så va det ändå värt de! För vi hade så kul, trots att det var ett gäng som blev skadade..

Men det bästa med dessa dagar då, vad var de? Jo att jag fick en selfiepinne av pappa!

HAAADEEE

Jag känner en tjej, en tjej som på utsidan ser ut som en helt vanlig tjej. Men det är det inte.

Den här tjejen är nämligen den mest omtänksamma, kärleksfulla och passionerade människan jag känner!

Hon finns alltid där för alla som har det jobbigt, inte minst för mej, men anser inte alltid att hon själv behöver samma omtanke. Men det gör hon, för inga människor lever ett smärtfritt liv och när nått händer behöver man vänner där som ställer upp och jag kommer alltid ställa upp för henne!

Jag beundrar henne inte bara för att hon alltid ställer upp för alla andra utan också för att hon alltid har höga mål och gör allt för att nå de målen, för att hon alltid har svar och lösningar till alla ens problem, att hon alltid ser det bästa i folk vad de än har gjort, ja för att hon är hon helt enkelt.

För ett par dagar sen hade vi en redovisning i skolan då man skulle prata om något som hänt i ens liv och sen sjunga en låt om det, jag valde att tillägna min låt till mina två finaste vänner, underbara tjejer båda två och en av de är faktiskt samma person som jag berättar om just nu. Efteråt så fick jag reaktioner som "åh jag ska slå dej" med tårar i ögonen och "att jag inte har fattat något, va fint" men det som berörde mej mest var när jag fick höra "det här det finaste någon har gjort för mej". Då tänkte jag att varför för inte en människa som alltid ställer upp för alla mer uppskattning? Att minna ord och min låt kunde beröra henne så djupt fick mej att inse att jag verkligen ville göra allt för att hon skulle förstå att hon är värd alla fina ord och handlingar i världen!

Så ikväll när hon hörde av sej till mej och undrade hur jag mådde och inte alls ville prata om sej själv trots att jag försökte så fick jag idén att om jag inte bara visar min uppskattning för allt hon gjort för mej bara för henne, utan för andra människor runt omkring kanske hon förstår lite bättre att varje ord jag säger är sanning.

Jag har bara känt den här tjejen i ett halvår men hon betyder redan så mycket, hon får mej alltid att må bättre när jag är ledsen och får mej att se annurlunda på mycket i livet. Hon är precis en sån människa som jag önskar att jag va.

Vid det här laget kanske hon har förstått att det här är om henne, men ni som inte har förstått det så tänker jag berätta det nu. Hon heter Josefin Svennson och går i min klass på amb, hon är en helt fantastisk människa och hon sprider alltid sån glädje runt sej. Och nu vet jag att hon kommer fråga mej varför jag gjorde det här, och det enkla svaret är, För att du förtjänar det!

Och precis som jag sjöng i måndags, Josse My life would suck without you <3    

I måndagskväll hade ett gäng elever hyrt en lokal så vi kunde få spela fotboll tillsammans. Det blev faktiskt succé! Det var många som kom och även de som bara kom dit för att titta(typ jag) var även med och spelade. Och efter ett par timmar gick vi hem igen med ett leende på läpparna allihop.
Resten av veckan har rullar på ganska snabbt och imorgon är det fredag igen.
Och för er som missat är det öppethus på skolan igen nu på lördag och där kommer bland annat jag och ett gäng klasskamrater framför lite musik och så kommer även vår underbara rektor berätta lite om vår skola och våra värdegrunder.
Hoppad vi ses där!

Här kommer lite bilder från i måndags

Åkte ju hem i torsdags eftermiddag för att få en extra dag hemma, och trots det är helgen snart slut och jag ska snart åka tillbaka till tingsryd. Varje helg undrar jag vart tiden tar vägen, det går ju så fort!?

Men när jag har varit hemma har jag varit med Alex en dag på al och hälsat på gamla lärare och liknande, när vi kom hem så åt mamma och jag varsin semla(godaste som finns? jo,ja typ så), sen va vi på släktkalas i Kisa. Idag började mamma och jag dagen med mysfrukost innan vi åkte till Linköping för att shoppa lite, och nu är Alex & jag hos pappa och småkusinerna är här också.

Imorgon är det dags att åka tillbaka igen, men innan det ska jag försöka hinna med att träffa en klasskompis från högstadiet och fika med mamma.

Hoppas ni har en trevlig lördag och jag önskar er en fortsatt trevlig helg!      

Idag är det torsdag och trots det är humöret på topp! Eftersom jag inte hade några direkta lektioner imorgon fick jag ledigt så jag kunde åka hem redan i eftermiddag för att få lite extra tid hemma. Vilket är helt underbart!

Men självklart älskar jag att vara i Tingsryd också, det har varit underbart att komma tillbaka och träffa allihop igen, sen att vi redan har fått ca 1000 uppgifter/prov som ska in de närmaste veckorna är kanske inte riktigt lika kul men glädjen man får av att vara här övervinner de negativa tankarna, den övervinner det mesta faktiskt.

Så nu har jag bara nån timme kvar i skolan för att sen gå hem, hämta mina saker, äta och sen gå till bussen för att spendera ca 4h för att kunna komma hem till Gullringen. Tanken är att jag ska överraska min lillebror som tror jag kommer hem i morgonkväll. Min lillebror är min ögonsten och ingen kommer någonsin kunna ersätta hans plats! <3

Ha en fortsatt bra dag så hörs vi! HAAAADEEEE

Tillbaka i Tingsryd nu och börjar komma in i vardagen igen. Nu har vi gått i skolan i två dagar och det känns helt underbart att träffa alla igen!

Slutet av lovet spenderade jag en dag i Linköping tillsammans med Hanna och Melinda, en dag i Göteborg på sånglektion hos Marie och sedan på onsdagen åkte jag ner till Tingsryd igen.

I helgen är hela huset kvar och det är faktiskt första gången det händer sen vi flyttade ner hit! Lite sjukt egentligen.

Så nu när jag är kvar passar jag på att packa upp allt från lovet, umgås med mina friendos och tar igen lite sömn.

Och om ett tag ska även jag och Caroline börja laga mat och ikväll blir de party, tingan style, aka sitta hemma och dega! 

HAAAAAARRREEEEEEEEE

Nytt år, nya möjligheter!

Nyår spenderade jag inne i stan, och när jag säger stan så menar jag faktiskt Vimmerby, tillsammans med Melinda, Hanna, Hilda, Julia, Moa, Adela, Isabel, Alexander, Joschi, Emelie och John. Underbar kväll och det kändes verkligen jättebra att få träffa alla igen! Sen har jag spenderat årets första dagar med att hjälpa mamma med hennes flytt.

Men nu sitter jag och Alex i huset med pappa, de kollar hocky och jag ska försöka plugga lite. Och snart bär det av mot Tinsryd igen, på onsdag redan, lovet har gått så fruktansvärt fort! Men innan jag beger mej ska jag hinna åka och hälsa på Melinda i Linköping och åka till Göteborg för att ha sånglektion hos bästa Marie! Som jag saknat henne<3

Hoppas alla har ett bra avslut på jullovet och så önskar jag mej själv lycka till med matte läxan, det kan jag verkligen behöva!